Bergsjön nu - hela Sverige i morgon?

Fotografier kan ta oss tillbaka till svunna tider och påminna om hur vårt land en gång såg ut. Två fotografier bredvid varandra från olika årtal kan skvallra om hur Sverige förändrats.

Studera bilden här ovanför. Den föreställer två vanliga skolklasser på Solbackeskolan i norra Bergsjön i Göteborg. Ändå är klasserna väldigt olika. Kan det vara fråga om en generationsskillnad? Det skiljer faktiskt bara en generation, 33 år, mellan bilderna.

1977 var alla barnen ljusa. De flesta var ljusblonda men det förekom också mörkblond och rött bland hårfärgerna. Det var en mångfald av utseenden likheterna till trots. 2010 har nästan alla barn mörk hudfärg och svart hår. Den mångfald som politiker ofta talar om lyser med sin frånvaro.

Den här texten bygger på en artikel jag skrev 2014. Nu har det alltså gått nio år till och i runda slängar en miljon människor till har invandrat till Sverige. Fler områden har förändrats i grunden sedan dess. Fler skolor har elever som inte alls liknar tidigare generationers elever. Det som gör att jag åter publicerar den här bilden och i princip samma text är för att visa hur fort förändringen går. Ingen tänker på Bergsjön som ett svenskt område: Inte de som hävdar att ett folkutbyte pågår och inte de som menar att så inte alls är fallet. Men det är alltså inte länge sedan Bergsjön såg annorlunda ut.

Titta på bilderna igen. 33 år. Så fort gick det från att ett svenskt område blev något annat. De som växer upp i Bergsjön eller något av alla andra getton vi har i Sverige känner inte till något annat, trots att det bara gått drygt 30 år.

På 30 år förändrades Sverige radikalt. Det har blivit ett helt annat land. Och ändå var det främst under 2000-talet som dörren från Afrika öppnades på vid gavel. Sedan 2010 har det gått ytterligare 13 år. Tänk hur det kommer att se ut om ytterligare 30 år. Jag skrev 2014 att man inte ens ville tänka på hur Sverige skulle att se efter ytterligare tio år. Sedan kom 2015 människotsunami och även om politiker sa att de började arbeta för en mer restriktiv invandringspolitik så fortsatte medborgarskap delas ut i en aldrig sinande ström.

Men, och detta är viktigt, just att det gått så fort påvisar att det också kan vändas fort om bara den politiska viljan finns. När man talar om återvandring och visionen om ett svenskt Sverige får man ofta höra hur oerhört rotade invandrarna är. Det låter som om de bott i Sverige i många generationer, praktiskt taget lika länge som det funnits svenskar här, om inte längre. Men verkligheten är att de allra flesta som skulle behöva återvandra till sina hemländer har kommit till Sverige de senaste trettio-fyrtio åren. Av dessa har många kommit de senaste tjugo åren.

Det är alltså inte frågan om att en massa människor måste ryckas upp med rötterna och kastas iväg till okända kontinenter. Banden till hemländerna är i de allra flesta fall betydligt starkare än banden till Sverige. Att bo i områden där få eller ingen talar svenska, där man har sina egna butiker, egna församlingar och föreningar, äter sin eget mat och tittar på egna tv-program gör att man skulle kunna bo i princip varsomhelst. Sverige är en plats där man får sina bidrag, men hemlandet är platsen där man har sina rötter, sin lojalitet och sin själ.

För somliga kommer det att bli omtumlande, absolut. Men Sverige är en produkt av svenskarna, det är vårt land. Vi ska inte behöva känna oss främmande här. Våra barn ska inte behöva hamna i klasser där de inte förstår vad de andra eleverna säger på rasterna och där de blir retade för att de inte har mörk hud, mörkt hår och mörka ögon. Våra barn ska inte behöva känna sig som främlingar, precis som främlingarna inte ska behöva känna sig främmande och rotlösa. Detta löser man bäst genom en återvandring.

Många artister med ursprung i Afrika och Asien har i intervjuer talat om hur de känt att något saknades, att de inte passade in, när de växte upp i Sverige och att det var först när de besökte de länder varifrån de härstammar som de kände sig hela. Många av dessa artister, och andra kulturpersonligheter, har också en historia av brott och missbruk. Självklart kan rotlösheten vara en bidragande orsak till att det gått så fel i livet för dessa individer.

Titta åter på bilden här uppe. Det kan inte vara en slump att befolkningen förändrats så radikalt. Det är ett medvetet arbete. Man vill ha ihjäl varje form av nationalkänsla och samhörighet. Politiskt gör man det på alla plan. Det skedde genom kampanjen för att ansluta Sverige till EU. Det sker genom massinvandringen till Sverige. Det sker genom krav på att alla kommuner ska tvingas ta emot personer med flyktingstatus. Det sker genom att tvinga skolbarn att besöka moskéer. Det sker genom propaganda för mångkultur i våra barnprogram. Det sker genom att hävda att folkutbytet är en konspirationsteori…

Det är vår identitet man vill ta ifrån oss. Det är vårt land man vill ge bort till andra. Det är vårt folk man vill låta döda.

Folkutbytet är den viktigaste frågan inför framtiden. Riksdagspartierna må tala om arbete, vård, skola, semester, skatter och föräldraledighet men hur viktiga dessa frågor än är så är det hotet mot vårt folk som är avgörande. Ett Sverige utan svenskar är inget Sverige. Och det land som vi svenskar kommer att leva i om 20, 40, 60 eller 100 år vill ingen svensk leva i om den nuvarande invandringen tillåts fortgå.

Vi står inför ett vägval. Om 30 år kan varenda skolklass i hela Sverige se ut som den på Solbackeskolan gör i dag, eller så kan de se ut som den gjorde 1977. Lite andra kläder kanske, men samma etniska egenskaper.

Dessvärre tyder väldigt lite på att invandringen kommer att bromsas. Det spelar ingen roll vad politiker säger. Tittar man på den faktiska verkligheten så fortgår invandringen oavsett styre. Vi svenskar måste förhålla oss till en ny bister verklighet. Vi måste sluta tro att vi bor i ett svenskt land. Vi ska aldrig acceptera att det är så här, men vi måste lära oss att leva i det.

jag har här på min sida skrivit flera texter om hur vi svenskar bör agera för att inte bara överleva utan även kunna bygga en trygg tillvaro åt oss själva. I andra texter skriver jag om hur vi lär oss att stå ut när vi vet hur illa Sverige mår och tar del av nyhetsrapporteringen om allt negativt som sker.

Läs dessa texter. Ta dem till dig. Du måste förstå vad som sker och du måste ha en plan för dig själv och dina närstående. Det Sverige vi haft och som finns i våra drömmar lär vi inte se igen på mycket länge. Det är inte defaitism att inse det, det är inte en maning att ge upp. Nej, det är en iskall väckelsedusch för alla och envar så den som är mottaglig förstår att vi måste förstå att vi har lång tid kvar i det mångkulturella helvetet. Vi ska naturligtvis göra vad vi kan för att få tillbaka vårt land, men vi måste också inse att det kan ta tid och se till att ha en fungerande tillvaro tills vidare.

Jag hoppas framledes kunna fördjupa denna diskussion. Såväl nationalistisk ideologi som strategi måste hela tiden ifrågasättas, omprövas och utvecklas. Jag hoppas på ditt stöd för att kunna göra detta. Genom att bli stödprenumerant möjliggör du detta arbete och du får ta del av samtliga texter som finns nu och som efterhand kommer att publiceras kring dessa livsnödvändiga ämnen.

PS. När artikeln som denna text bygger på publicerades första gången var det några som påtalade att det ena är ett klassfoto och det andra ett fotbollslag. För att förekomma liknande funderingar denna gång så är det alltså en skolklass som deltar i en fotbollsturnering.