Modern nationalism och kamp

Tiderna förändras och det gäller att tänka nytt. Kunskap om det förgångna bör man ha, men det går inte att kopiera gamla metoder. Nu som då krävs uppoffringar, men de kan se mycket annorlunda ut.

Samhället är i ständig förändring. I nationalismens natur ligger att ha ett konservativt grundtänk och därför lätt fastna i det förgångna. Men vördnaden om det gamla får för den sakens skull inte bli bakåtsträvande. Bilder på bonden som låter hästen dra plogen lockar inga bönder. Gamla försvarsanläggningar med tuffa kanoner minner om svunnen tid med försvarsvilja, men är knappast något man skulle vilja försvara landet med idag. Som nationalister attraheras vi gärna av sådant. Det gamla, det slitsamma, det lojala, det hårda.

Men, som sagt, samhället är i ständig förändring. Jag försvarar alltid vikten av att blicka bakåt, men vi får aldrig tro att vi vare sig kan, eller bör ströva efter att, vrida klockan bakåt, eller inbilla oss att vi lever i en annan tid än vi gör. Sverige ser väldigt annorlunda ut idag jämför med för 100 år sedan. Vi svenskar är fortfarande svenskar. Vi är likadana som de människor som levde då, och som levde för 500 år sedan. Men vi är formade av vår samtid. Tänket är annorlunda även om generna är lika.

Engelbrekt är en man att inspireras av, men inte att kopiera. (Foto: Björn Björkqvist)

Kamp är människans moder

Sedan urminnes tider har människans uppehälle kantats av kamp. När människan som jägare och samlare drog runt som nomader var kampen för överlevnad ständigt närvarande. Hunger och köld var trogna vandrare vid människornas sida. När man började slå sig ner för att bruka jorden fortsatte bekymren. Viss bekvämlighet infann sig i och med att man inte ständigt var tvungen att förflytta sig, men missräkning, dåliga skördar och naturkatastrofer orsakade svält och död. Människan har hela tiden varit ett flockdjur. Man har levt i familjer men varit beroende av sin stam. Ibland har konflikter uppstått mellan olika stammar. Det har inte sällan rört sig om att exempelvis en nomadstam har gått in på en bofast stams mark. Konflikter om äganderätt till mark och varor har alltid varit en källa till konflikter. En annan anledning till gräl har varit om någon medlem ur en stam har skadat en medlem ur en annan stam.

Med tiden har stammarna lärt sig att samsas med intillboende stammar och bildat samhällen. För ungefär 1.500 år sedan stod maktstrider mellan samhällen och landsdelar i det som skulle bli Sverige. Under denna period krossade kung Adils Åle Opländske vid ett blodigt slag på Vänerns is. Det var första gången som stora delar av Sverige stod enat. De olika landskapen bildade ett land. Allt hänger samman.

Vi svenskar består i förlängningen av en mängd stammar som har slagit sig samman. I grund och botten är vi exakt samma människor som för tusen år sedan brukade samma jord. Det är samma gener och samma blod. I grunden finns enskilda individer. Dessa är unika men ändå en del av något större. Varje individ kommer ur en familj. När individen vuxit upp har han eller hon genom giftermål och barn länkat samman sin familj med en annan familj. Två släkter har förenats i en ny individ som så småningom växer upp och länkar samman sin historiska bakgrund med en annan individs. På så sätt hänger den enskilda individen samman med alla andra individer och bildar inte bara ett samhälle utan en del av ett och samma folk. Man har ett gemensamt förflutet men också en gemensam framtid. Alla människor man möter kan genom det avancerade mönstret av släktband någonstans i det förflutna ha gemensamma stamfäder och någon gång i framtiden kan dessa båda individer som idag är totalt okända för varandra vara del av en och samma släkttavla för ett barn från en kommande generation.

---

Nedanför fortsätter artikeln för betalande prenumeranter med ytterligare 2142 ord.

---